Hård konkurrens om adoptivbarn
Hård konkurrens om adoptivbarn
Publicerad: 29 november 2008, 05.00. Senast ändrad: 29 november 2008, 08.01
Konkurrensen om världens adoptivbarn ökar. Allt fler länder slåss om
allt färre tillgängliga barn. För ensamstående är det idag näst intill
omöjligt att adoptera inom rimlig tid. Sedan 2005 har antalet barn som
adopteras i Sverige minskat med 26 procent.
48000 barn har kommit till Sverige via adoption. sedan 1969. På senare
år har det skett en påtaglig minskning av antalet adopterade, från
1083 barn 2005 till 800 barn förra året. Trenden ser ut att hålla i
sig, fram till september i år har 433 barn adopterats, jämfört med 482
vid samma period förra året. Flest barn kommer från Kina, följt av
Sydkorea, Sydafrika, Vietnam och Indien i nu nämnd ordning.
Drygt 3000 svenskar står i kö för att adoptera. Samtidigt växer
flodvågen av övergivna barn i hiv-epidemins spår, särskilt i Afrika.
Tusentals afrikanska barn hittas varje år övergivna på gator, sjukhus
och järnvägsstationer sedan deras mödrar tvingats överge dem, ofta
till följd av sjukdom.
–Storfamiljerna i Afrika räcker inte längre till för att ta hand om
alla barn som blivit föräldralösa till följd av hiv. Flertalet kommer
aldrig ens ifråga för adoption. Ofta saknas resurser för att utreda
barnen. De fastnar i systemet, blir kvar på barnhemmen eller tvingas
växa upp som gatubarn, säger Birgitta Löwstedt, handläggare på
Adoptionscentrum, landansvarig för adoptioner från Sydafrika.
Sydafrika är ett av de länder i Afrika där intresset för adoption
växer, även om det fortfarande är sällsynt med adoptioner över
rasgränserna. Varje år förmedlas ett 40-tal sydafrikanska barn till
svenska adoptivföräldrar.
Kanske blir den nyfödda flickan vi just träffat på barnhemmet Door of
Hope i Johannesburg, en av dem.
Flickan som ännu är namnlös har haft tur. Hon får en framtid. Hennes
mamma placerade henne i barnhemmets lucka i väggen där föräldrar
anonymt kan lämna in sina barn utan att själva behöva ge sig till
känna. När luckan slås igen ringer en liten klocka inne på barnhemmet
som gör personalen medveten om att ännu ett barn behöver deras
omvårdnad. Nu har mamman 60 dagar på sig att ge sig till känna innan
barnet lämnas bort för adoption. Först får inhemska föräldrar chansen.
Om de inte är intresserade tillfrågas de utländska
adoptivorganisationerna.
Sydafrika tillhör de länder som är hårdast drabbade av den alltjämt
accelererande hiv-epidemin. Barnen lämnas ofta kvar på sjukhusen av
mer eller mindre desperata kvinnor som kanske just fått veta att de är
hiv-smittade.
Den absoluta majoriteten av de barn som adopteras i Sverige är inte
hiv-smittade, men på senare år har också en handfull smittade barn
hittat nya hem i Sverige.
–Vi tycker det är mycket glädjande att det faktiskt går att hitta
föräldrar även åt hiv-smittade barn, säger Inga Näslund,
informationsansvarig på Adoptionscentrum.
Tidigare har det funnits ett starkt inhemskt motstånd mot adoption i
Afrika. Nu när storfamiljssystemet rasar samman håller adoption som
alternativ på att bli alltmer accepterat. Flera nya länder är på väg
att bygga upp system för adoption. Nyligen har till exempel de första
barnen från Nigeria och Kenya anlänt till Sverige. Madagaskar och
Lesotho ligger i startgroparna.
Samtidigt minskar antalet tillgängliga barn från länder som Kina,
Ryssland och Indien. Där finns nu en växande medelklass som också är
intresserad av att adoptera. Det har ökat ländernas krav på utländska
adoptivföräldrar.
Numera är det till exempel mycket svårt för ensamstående att få
adoptera. Kina säger sedan en tid tillbaka nej till denna grupp.
Vietnam som varit positivt till att låta ensamstående adoptera är inte
längre aktuellt som adoptionsland efter misstankar om handel med
adopterade barn. Flera länder säger också nej till överviktiga och
låginkomsttagare som vill adoptera.
Konkurrensen omvärldens barn hårdnar därför. I alla fall så länge det
handlar om små och friska barn. För den som kan tänka sig att adoptera
ett lite äldre barn som kanske också är sjukt eller handikappat är
väntetiden betydligt kortare. Från och med i år har Kina inrättat
särskilda snabbfiler där föräldrar som är beredda att adoptera ett
sådant barn ges företräde – förutsatt att de bestämmer sig snabbt.
Inom två dygn måste de tacka ja eller nej. Annars går barnet vidare
till någon annan.
På de olika adoptionsorganisationernas webbsidor förekommer också
listor på mer eller mindre handikappade barn som söker föräldrar. För
dessa barn gäller inga kötider. Här kan ibland även ensamstående och
lite äldre par få sin chans att snabbt bli föräldrar.
Anna-Lena Haverdahl
08-13 56 49
anna-lena.haverdahl@svd.se